Paris 1816 - Acquigny 1887.
French Painter.
French Painter. French painter. He may have received his artistic training in the studios of Gros and Jean-Victor Bertin, since he credited them as his masters when he exhibited at the Salon. He began exhibiting in 1834 with a View of Normandy (untraced) and for the next six Salons he exhibited landscapes. In 1844 he began to show still-lifes. In 1845 he was awarded a third-class medal, and in 1847 his still-lifes were admired by Th?ophile Thor?, who was one of the earliest critics to recognize Rousseau's debt to Chardin. This influence became the subject for his 1867 Salon entry, Chardin and his Models (untraced, see McCoubrey, no. 15). The work is far grander and more cluttered in its conception than most still-lifes by Chardin and alludes to the master by faithfully reproducing some of his favourite objects within a traditional table-top format rather than by an analysis of his compositional devices. Related Paintings of Philippe Rousseau :. | Giovanni della Volta with His Wife and Children | Edward Rathbone Bacon | Jenny Lind is a pop idol of the mid-nineteenth century | Three girl | Still Life on a Green Sideboard (mk35) | Related Artists:
Victor MeirellesVictor Meirelles de Lima (August 18, 1832 -February 22, 1903) was a 19th century painter. He studied art in Paris but painted most of his works in and about his native Brazil. His religious and military paintings helped him become one of the most popular and celebrated Brazilian painters. His The first Mass in Brazil was the first Brazilian painting to be accepted in the Salons of Paris and is one of the most well known paintings in his native country, being reproduced in every book of History for elementary schools.
Wyatt Eaton(May 6, 1849 - June 7, 1896) was an Canadian/American portrait and figure painter, remembered as one of the founders of the Society of American Artists.
Born in Philipsburg, Quebec, Lower Canada, Eaton was a student of the National Academy of Design, New York. In 1872, he moved to Paris and studied at the École des Beaux-Arts under Jean-Leon Gerôme. During this time, he made the acquaintance of Jean-François Millet at Barbizon, and was also influenced by his friend Jules Bastien-Lepage.
After his return to the United States in 1877, he became a teacher in the Cooper Institute, and opened a studio in New York City. He became one of the founders of the Society of American Artists, in which he was the first secretary. Eaton died from tuberculosis at Newport, Rhode Island on June 7, 1896.
k. e. janssonKarl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle.
Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl.
Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman.
Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk.
Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf.
Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873.
Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.